Linnéapeson

Blixtar och dunder!
Igår lämnade vi av Felix på bussstationen. Han åker bort i en månad för att jobba i Västerås och han ska vara borta mån-tors i en månads tid. Skönt att han är hemma över helgen iallafall, annars hade jag inte överlevt. 
Känns så märkligt att veta att man ska hem till oss och att han inte kommer hem. Känner mig liksom grå och tom bara därför. Så himla konstig känsla. Man märker även på Svea att hon saknar husse. Hon går och letar efter honom och lyssnar efter minsta lilla ljud. Men det kommer bli kul att se hennes reaktion när F kommer hem på torsdag, hon kommer nästan gå sönder av lycka minst sagt. Jag också för den delen.
 
Igår när vi var inne i stan och lämnade F så var det värsta ovädret, blixtrade, åskade och det öste ner regn. När vi åkte vid Sergels torg så slog blixten ner bara 25 meter ifrån oss, i den där statyn som står i fontänen. Det var helt galet. Det smällde så jävulskt högt och hela statyn lös upp. Sjukt häftigt men ändå läskigt. Svea blev jätterädd stackaren... Men det gick ju bra och vi kunde ju inte varit på ett säkrare ställe än i bilen, eller stämmer ens det?